En abborre på diet!
Att ta en promenad i en lövskog fylld med vitsippor är nog bland det härligaste som finns. Snart är den tiden här och det är inte annat än att man längtar.
Man blir även lite sprallig av att se alla butiker som öppnar dörrarna på vid gavel för att placera ut sina klädstänger som lockbete åt oss förbipasserande. Ibland känner jag mig som en abborre som cirkulerar under ytan kring ett objekt. Man känner lite på kvalitet, färg och form men sedan måste man ta ett beslut. Ska man hugga till eller inte? I dagsläget har jag inget val, jag är en abborre som går på diet. Jag ser lockelser överallt men får inte smaka. Hela bryggan är fylld av fiskare som bokstavligen öser ut godsaker i vattnet så att mina ögon går i kors. Det är ju bara att vraka och välja. Hade jag inte ställt till det så för jordat för mig själv så hade det varit just så enkelt. Men som det är nu måste jag först gå på jakt efter råvaror och sedan tillaga härligheten själv. Det vill säga jag måste först köpa mina tyger, sy mina kläder och eventuellt sedan ta på mig dem om det går sig väl. Det där korallfärgade tyget väntar. Fingrarna kliar. Nu vill jag sy en klänning som jag inte har något mönster till vilket verkligen är att ge sig ut på djupt vatten. Jag är förvisso simkunnig, men är jag sykunnig? Ja, det visar väl sig snart.
