Att sy en klänning!
Att sy är roligt, i alla fall i liten skala och efter mönster som har 1 knapp av 5 i svårighetsgrad. Då hänger jag med. Eftersom jag nu inte får handla kläder, men inte har förbud på att sy, så får detta bli min nästa utmaning. Att sy en klänning!
Så nu sitter jag här med mönsterdelar och tyg och ser ett färdigt resultat i huvudet, men sedan tar det stopp. Viljan och energin tryter och symaskinen ligger väl gömd i skrubben. Tänk om man bara kunde sätta sig vid en färdigträdd maskin med rätt inställningar och sedan få hjälp så fort det går åt pipsvängen. Sådär som man gjorde i syslöjden. Jag kommer ihåg när man virkade konstiga små djur och tråden trasslade och fröken trasslade upp. Så fort man hade fått hjälp så ställde man sig sist i kön igen för att man visste att det ändå snart skulle köra ihop sig. En kille sydde genom fingret, det kommer jag ihåg. Och en annan klippte av sladden till symaskinen, men som tur var fick han ingen ström i sig. Flickorna pratade alldeles för högt och fick hela tiden tystas ned och det var ett härligt kaos. Nu står jag på egna ben och måste klara allt själv. Håll tummarna för mig!
361 dagar kvar!