Petras Värld av Utmaningar

Snigelfeber, Vita Springare och Sockersöta Wien

Publicerad 2014-06-17 20:02:00 i Juni 2014,

Nog för att jag gillar när det händer saker men nu har det verkligen exploderat av aktiviteter! På jobbet är det fullt ös och här hemma ser det ut som en tromb har dragit över hela huset och trädgården. Var ska man börja egentligen? Städar jag hemma så ser det ändå lika skräpigt ut dagen efter så nu ger jag upp! Man får helt enkelt vänja sig vid att leva i ett inferno när man renoverar. Det blir ju fint om ett par veckor. För tillfället råder brädkaos och överallt möts man av spik, sågspån och en ettåring som håller på att vrida om hjärnan på mig med tonerna: ”Lilla snigel, akta dig, annars tar jag dig” . Cirka 2000ggr  om dagen upprepas samma fras... men nu är den ljuva stämman även dokumenterad så en vacker dag ska han få igen. Snigelfeber råder!!
 
 
Så går vi raskt över till veckans äventyr och besöket i Lipizzanernas land. Jag äntrade staden Wien som ett gigantiskt frågetecken och lämnade som en överdoserad sockerbit. Herre Jisses vad de äter choklad och sötsaker. Inte konstigt att de ser så hyperenergiskt glada ut. Av den lilla utflykten jag gjorde i staden så fick jag definitivt mersmak. Man svävar som på moln mellan alla Mozartkulor, klassiska toner och vita springare med vagnar. Med mer tur än skicklighet lyckades kartan ta oss till den spanska ridskolan där det var dags för uppvisning och jag måste säga att jag blev mäkta imponerad. Aldrig hade jag trott att en häst kunde hoppa på bakbenen som en studsboll och springa i sidled utan att trassla in sig i alla ben. Gigantiska kristallkronor lyste upp showen där hästarna sträckte på halsarna bland speglar och kolonner till en gosskör klädda helt i stil med Håkan Hellström. Medan sjömanskostymerna fladdrade i vinddraget av Lipizzanerna letade jag mig fram mellan två kupoler för att föreviga ögonblicket. Jag förstod dock illa kvickt att detta inte var lämpligt och fick onda ögat.

Nu var det ju inte hästarna och Mozartkulorna som stod på agendan för besöket och med andan i halsen satt jag mestadels på helspänn för att försöka förstå hur man räknar på EU-språk. Man kan väl sammanfatta det med ett ord. Gröt. Det mesta är varken vitt eller svart utan ter sig som en grå sörja som verkar till ens fördel om man motiverar sina val väl. Hela tiden gäller det att med list och slughet övertala de lärda inom EU:s väggar att det man vill göra är både utomordentligt bra, till fördel för alla och det enda rätta. Det är inte svårt att förstå varför Sverige är ett av de länder som drar hem minst stålar. Vi är för mesiga helt enkelt, men allt går ju att ändra på, eller hur!!

Spanska ridskolan där Lipizzanerna håller till.
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Petras Värld av Utmaningar

Jag, Petra Christensen, är småbarnsmamman som älskar att bygga med ord, gå på loppis och blir berusad av att gå in i en Odd Mollybutik. Hjärtat klappar dock främst för de äldre kollektionerna. Att renovera gamla möbler och att plantera tantrosa Mårbackapelargoner ligger också på toppen av min lista och nej, jag missar inga avsnitt an Ernst, även om barfotafötter är något av det värsta jag vet... Här är mitt liv!

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela