Att få beröm och grönt ljus!
Idag fick jag beröm! Jag fick några ord som visar att man är uppskattad och gör ett bra jobb. Det känns så in i bängens kul! Min dag går i mångt och mycket ut på att vara en länk mellan olika aktörer och försöka ta fram underlag som tillfredsställer alla. Det är ofta väldigt svårt. Alla kan inte bli nöjda och för den som sitter i mitten, som jag ofta gör, så vet man inte alltid var man ska börja eller vilka vägar som leder fram till målet. Alla vägar bär inte till Rom, iaf. inte för mig. En del tar stopp vid oändliga stup. Andra vägar finns inte förrän man börjat trampa upp en liten stig som sedan visar sig bli större och större och större tills man kommer ut på en Highway av något slag, med en gigantisk korsning och vägar i alla riktningar. Då behöver man stanna och vänta på grönt ljus, men det blinkar hela tiden gult varvid andra trafikregler görs gällande. Detta är inte något konstigt egentligen. Men om det står ”Kör hit” i alla riktningar så kan det bli komplicerat och man stannar i mitten och bildar någon form av kaos i korsningen. Tills man väljer en väg som man tror är rätt efter en grundlig analys av den information och förförståelse som man har byggt upp. Nu har jag krånglat till det, men alla korsningar har faktiskt inte alltid grönt ljus. Bara i den bästa av världar är det så. I min värld försöker jag koppla ihop trasslet av sladdar i trafikljuset så att det ska lysa grönt, men hur jag än gör så kan det inte lysa grönt i alla riktningar. Det skulle aldrig fungera. Men det är skönt att höra när folk uppskattar att man faktiskt vågar ställa sig där i korsningen och föröka reda ut trasslet. Visst blir man påkörd och till och med överkörd ibland, men ofta ser man också någon som vinkar inifrån bilrutan med ett glatt leende. Tänk om dessa bilister kunde vara fler. Vad jag vill komma åt är egentligen att man ska berömma varandra mer än man gör. Och det ska komma från hjärtat såklart. Det känns så härligt kittlande skönt inuti när det händer!
